 |
| 37 cm x 29,5 cm, acrylic on cardboard |
Några dagar efter morsdagshelgen, i maj, påbörjade jag denhär målningen. Ville få utlopp för den trötthet och lättnad som jag kände efter en tuff arbetsvecka. Var rätt trött på färger just då, så jag använde till en början enbart svart och vitt. Jag klottrade på och rätt snabbt började två gestalter ta form.
Några dagar senare återvände jag till målningen och tyckte då att temat kändes främmande. Var redan på väg att måla över allt, då jag plötsligt kände en viss skyldighet gentemot figurerna i målningen. Skyldighet att måla färdigt deras berättelse. Så jag lade till lite färger och försökte fånga det ögonblick när utmattningen möter lättnaden, när förtvivlet möter hoppet.
-------
Pari päivää äitienpäivä viikonlopun jälkeen, toukokuussa, aloitin tämän taulun maalaamisen. Halusin jotenkin purkaa väsymyksen ja helpotuksen tunteen, jonka kannoin sisälläni kovan työviikon jälkeen. Olin juuri silloin aika väsynyt väreihin, joten käytin värina valkoista ja mustaa. Aika nopeasti siinä piirtäessäni kaksi hahmoa astui esille.
Muutama päivä myöhemmin, kun palasin maalauksen ääreen teema tuntui jo vieraalta. Olin jo maalaamassa kaiken yli kun yhtäkkiä koin velvollisuutta hahmoja kohti. Velvollisuus maalata niiden tarina loppuun. Joten, lisäsin hieman värejä ja yritin vangita sen hetken kun uupumus kohtaa helpotuksen, kun epätoivo kohtaa toivon.
-------
A couple of days after Motherday weekend, in May, I started on this painting. Wanted to somehow untie the exhaustion and the relief I felt after an intense workweek. At that moment I was guite tired on colors, so only black and white were used as colors. Soon two figures came forward.
Some days later, when I returned to the painting, the theme seemed foreign. Ready to paint it over I suddenly felt responsibility towards the figures in the painting. Responsibility to paint their story. So, I added some colors and tryed to capture the moment when exhaustion and relief meet, when despair and hope meet.
No comments:
Post a Comment